Skapandet av diamanter
En naturlig diamant bildas djupt nere under jordens yta. Det som skiljer diamanter från vanligt kol är dess molekylära struktur. Diamanter har en kristallisk struktur, likt en pyramid, medan kol har en formlös struktur. Bildandet av en diamant sker med starka bindningar, vilket gör materialet mycket hårdare än någonting annat i naturen. Det sker genom en process där extremt högt tryck och höga temperaturer binder kolatomer samman till den unika struktur som är en diamant, och som är ett av de hårdaste – och mest ljusreflekterande – material vi känner till idag. De naturliga diamanter vi finner idag är ca 3 miljarder år gamla.
Konfliktfria diamanter
Våra leverantörer agerar alltid i överensstämmelse med The Kimberly Certification Scheme vilket innebär att inga diamanter som säljs i våra produkter är konflikt/blodsdiamanter. Kimberleyprocessen (KP) är ett gemensamt initiativ där regeringar, diamantindustrin och icke statliga organisationer arbetar för att hejda flödet av konfliktdiamanter.
Konfliktdiamanter är oslipade diamanter som används av rebellrörelser för att finansiera krig mot legitima regeringar. Handeln med dessa otillåtna stenar har underblåst förödande konflikter under decennier i länder som Angola, Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo och Sierra Leone.
Läs mer om kimberleyprocessen här
Skapandet av LAB-diamanter
Labbodlade diamanter har exakt samma utseende, kemisk sammansättning och egenskaper som naturliga diamanter som bryts ur jordskorpan. De tillverkas precis som namnet säger i ett laboratorium. Det finns två olika metoder för att skapa en labbodlad diamant. CVD (Chemical Vapor Deposition) och HPHT (High Pressure High Temperature). Namnet labbodlade diamanter talar precis om vad det handlar om. Odlade diamanter i laboratorium.
CVD: Ett diamantfrö (kol) placeras i en högtryckskammare som innehåller olika gaser eller kolmaterial. Med hjälp av höga temperaturer så bildas kristaller som sen faller likt snöflingor runt om kolbiten och lägger sig som flera lager, på så sätt skapas en diamant.
HPHT: Denna process liknar CVD men istället för att tillsätta gaser och kolmaterial så utsätts kolbiten för högt tryck i en hög temperatur vilket skapar kristaller runtom.
Processen att tillverka en diamant enligt ovan metoder tar ca 3-4 veckor istället för miljoner år när naturliga diamanter skapas. Labbodlade diamanter graderas likadant som de naturliga. De 4 c:na Cut, Color, Clarity och Carat är graderingarna.
Framtiden LAB-diamanter
Vid en potentiell vidareförsäljning av en LAB-diamant i framtiden så ser man att en labbodlad diamant inte har något direkt andrahandsvärde. Det beror på att det kommer nya och fler producenter hela tiden. Ur ett hållbarhets perspektiv anses LAB diamanter vara ett mycket bra alternativ då de tillverkas i ett laboratorium vilket inte belastar naturen i samma grad som naturlig utvinning.
Till alla våra större diamanter med en caratvikt på 0,30ct och uppåt följer det med ett certifikat utfärdat av GIA (Gemological Institute of America). Det finns många institut ute på marknaden men vi har valt att arbeta med detta institut tack vare att de är mest ansedda i diamantbranschen för sin vetenskap, noggrannhet och professionalism. Ett certifikat ska däremot ej misstas för ett värdebevis på diamanten. Det är snarare en garanti på diamantens kvalité och ett bevis på dess identitet. Certifikatet innehåller fakta om diamantens egenskaper som graderas utifrån GIAs International Diamond Grading System, det vill säga de 4C:na (Carat, Color, Cut, Clarity).
Våra labbodlade diamanter certifieras från institutet IGI (International Gemological Institute). IGI är de som kommit absolut längst vad gäller certifiering av färgade och labbodlade diamanter, därför arbetar vi med dem. Ett certifikat erhålls för diamanter med en caratvikt om 0,30 ct och uppåt.
GIAs International Diamond Grading System används världen över för att avgöra en diamants egenskaper och kvalitet. Vad som gör en diamant mer eller mindre värdefull graderas med hjälp av de fyra huvudsakliga faktorer, de 4 C:NA. Carat, Clarity (klarhet), Color (färg) och Cut (slipning).
Carat
Diamantens vikt mäts i carat, vilket är ett universellt mått där en carat motsvarar 0,20 gram. Carat skall inte förväxlas med Karat som är andelen guld i exempelvis smycken. Carat är istället viktenheten för diamanter. Desto högre carat en sten har ju mer sällsynt är den och i och med det ökar värdet. Priset på diamanten är däremot inte proportionellt mot vikten eftersom en större sten är mycket mer sällsynt, vilket innebär att diamantpriset per carat stiger exponentiellt.
Clarity
Diamantens klarhet bestäms av antal, storlek och beroende på var inneslutningen sitter. En inneslutning är som naturens fingeravtryck från att diamanten skapades och gör att varje diamant är unik. Klarhetsskalan som man bedömer en diamant ifrån går från:
Flawless(FL) = Inga synliga inneslutningar till Included (I3) = Inneslutningar som är synliga för ögat.
Color
De mest sällsynta diamanterna är de som är mest färglösa (vita), vilket är väsentligt mindre förekommande än gula och bruna. Det finns även rosa, blå, gröna, svarta och röda diamanter. Den skala som man mäter diamantens färg utifrån går från:
D= Colorless till Z= Yellow
Cut
Diamantens slipning bestämmer dess form och proportioner. Det är en utav de viktigaste egenskaperna. Den avgör hur mycket ljus diamanten reflekterar och därmed också hur mycket den gnistrar. Med rätt slipning upplevs diamanten också större än en sten med samma caratvikt som har en sämre slipning. En diamants slipning graderas i fem steg: Excellent, Very good, Good, Fair och Poor.
BGM står för Brown Green Milky. Dessa är mycket viktiga faktorer som påverkar lystern och utseendet på en diamant, och de finns inte angivna i certifikaten. Det är upp till din diamanthandlare att informera dig om en diamant är BGM. När du jämför två diamanter med liknande certifikat, men med betydande prisvariation, beror det oftast på att den billigare diamanten är en BGM-diamant. Om en sten är antingen brun eller grön syns det ofta tydligt eftersom den kan ha en grön eller brun underton. En mjölkig sten kan upplevas som något grumlig, med en vit yta på diamanten och kan också innehålla fler inneslutningar eller någon typ av kristalldefekt. På SoHo har vi valt att inte erbjuda BGM-diamanter överhuvudtaget, för att säkerställa att våra kunder får en lysande diamant utan dolda defekter. Det är viktigt som konsument att vara uppmärksam och väl påläst när man köper diamanter för att få en bättre förståelse av det man investerar i.
Det är väldigt individuellt vad man föredrar och det finns för och nackdelar kring båda. Nedan har vi satt några tydliga punkter som skiljer de åt.
Labbodlad diamant:
Naturlig diamant:
